det är här jag leker med mina dagisbarn,

vi brukar ha roligt tillsammans.

alla barnen är så väluppfostrade och välskötta, gaaaalet.

jag råkade fälla en kille (usch vad hemsk jag kände mig)

och han trillade rätt i asfalten med huvudet före.

han började inte ens gråta.. en treåring!!

men barnen är 30 stycken i en klass, så dom får inte den uppmärksamheten som svenska barn på dagis får.

de präglas in i ett betende att klara det, att inte börja gråta.

jag vet inte om det är bra eller dåligt?

det blir inget gnäll men samtidigt ska man inte lära sig att bita ihop vid den åldern.

-