c'est la vie

jag ska inte försöka låtsas att livet ALLTID är perfekt bara för att jag befinner mig i paris.
som nu till exempel,
jag befinner mig i en jobbig uppförsbacke.
min plötsliga framgång i franskan är som bortblåst.
trots mina försök att avvakta med hemlängtan fungerar försöken inte.
högen med plugg gör att den växer utan att bli gjord.
mina två älskade vänner borde vara här, inte i halmstad och borås.
min mamma borde upptäcka detta med mig, inte bara jag.
jag vill ha allt vanligt tillbaka, om så bara för en dag.
-
men samtidigt känner jag mig som en loser när jag skriver ner det, en otacksam unge.
hallåååå once in your lifetime jenny fristrand !!
-
jag tror det är för mycket tankar i min hjärna, vilket gör att jag inte sover på nätterna.
vilket gör att jag blir trött och jobbig. ja, ni förstår den onda cirkeln.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0