happiness

sådana där bilder man inte kan förklara, som säger mer än tusen ord.
ansiktsuttrycken och håret behöver inte vara vackert, det är känslan i bilden som gör det.
åh vad lycklig jag var i denna stund. att äntligen få krama om min fina familj!
de som saknades var såklart Hugo, Eva och självklart Morfar.
.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0