letters to juliet
efter världens finaste men samtidigt jobbigaste filmen förtjänar jag lite popcorn.
finaste då den handlade om en otroligt gullig kärlekshistoria och jobbigaste för att jag grät så mycket.
det känns liksom lite deprimerande när man kollar på sådana där typiska kärleksfilmer
för att man vet att det knappt finns sådana där äkta män därute.
jag vet, man ska inte tappa hoppet för en dag. ja då kommer jag allt hitta min prins...
roligt att min mamma sprang till mobilen efter att jag gråtit klart och sa:
"nej du, nu får jag be julia om hjälp med den där killen"
hahah, mer sa varken hon eller julia. det är hemligt.
-
(ni som inte är bundisar med mig, kan jag bara varna att jag gråter åt allting så det är inget att oroa sig över)
Kommentarer
Postat av: Cissi
Hmm.. Du vill alltså att din äkta man ska skriva brev till dig? Kan bli svårt att ordna men inte omöjligt ;)<3
Trackback
